8 Augusti, 2011.

Inflyttning, Undervattensrugby och Födelsedagsfirande.

Första veckan i ett okänt land kan tydligen innehålla många saker. Första tiden här har inte varit några veckor då jag kunnat slappa eller ta det riktigt lugnt, och det kanske är det bästa nu i början när man mest längtar hem när man hinner tänka efter.

Flyttade in ikväll, Downtown, och jävlar vad fint det ligger. Runt hörnet ligger affären, tjugo meter därifrån ligger: Bankomat, Kina restaurang, Gatukök, Liquor Store, Kebabställe, en bar, Rockshop och Biograf. Man ska verkligen inte klaga. Stället är en liten lägenhet med 4 andra killar från alla ställen i världen, mitt i stan, cirka 50 meter från Queen Street, huvudgatan i Auckland CBD (Central Business District).

Hade min första träning igår, tränade undervattens rugby med Aucklands UV rugby lag. Jävlar vad dåliga dem var säger jag bara. Jobbigare att träna med sådana spelare också, dog ett par gånger.

I fredags var det födelsedagsfirande för en ryss som tydligen inte vet hur man dricker (!). Jag märkte inte om han kunde det eller inte då jag, enligt ryktesväg, var svinfull. Det minns inte jag. Vad jag dock minns är att Nya Zeeländare inte kan dricka ordentligt, och de går ut på krogen klockan 8 på kvällen och går hem till midnatt. Det var väldigt komiskt.

För var dag som går längtar jag hem mer, men jag börjar också vänja mig mer och mer för var dag jag spenderar i Auckland. Vad jag också börjar inse, är att ju mer tänker efter, desto mer inser jag att jag börjar älska denna staden. Att varje dag få se solen gå upp över böljande kullar i en helt otrolig natur är inte någonting alla kan säga att de får göra. Naturen, stadslivet, och framför allt, människorna. Stereotypen om den kalla, tråkiga och sura svensken har aldrig stämt in bättre. Här är folket hjälpvänliga, artiga och glada, det är inte folk man behöver ha pratat med innan eller att man själv behöver ta kontakt, de kommer fram till en och snackar.

Dock kan jag inte säga att jag inte saknar Eslöv. Denna lilla, kalla, tråkiga och händelsefattiga lilla by har så många underbara människor som man egentligen inte kan vara utan. Jag borde egentligen inte klara mig länge till här på andra sidan jordklotet utan att få träffa alla underbara människor jag känner. Men ett tag till står jag nog ut. Jag har ju alltid facebook och skype, och min mor som mailar varannan minut och berättar om allting som händer och undrar vad som händer med mig. Det är ok.

Med Underbara Hälsningar,
Bacon Bacon Bacon Olsson (Robin Dan Åke Bacon)